Susanne Loheman från styrelsen och jag, My Sellberg på kansliet fick ta del av deras gedigna kunskap och passion för fruktodling och kulturarv.
”Finns det liv, finns det hopp”, säger Louise och pekar på ett krokigt och ihåligt träd som hon har beskurit. Trots att trädet vilar på marken fortsätter det att ge frukt. Trädet är av sorten Noors glasäpple – en sort som har uppstått på den här platsen och som det bara finns några få träd kvar av.
En plats med historia…
Mikael berättar att det som engagerar honom mest i projektet är att bevara kulturarvet. Mälardalen har varit en viktig plats för äppelodling. Noors Äppellund hade troligen omkring 500 träd och en produktionstopp på 1930-talet då mycket av äpplena såldes till Stockholm. Trots att det är svårt att fastställa trädens exakta ålder, uppskattas de vara mellan 100 och 150 år gamla. Dagens äppelproduktion ser helt annorlunda ut – moderna äppelträd har en livstid på ca 15 år, medan de gamla träden i Noors Äppellund fortsätter att ge frukt.
och en mångfald av arter
Tack vare projektet har Louise och Mikael kunnat inventera äppelträden i lunden och beskära ungefär en fjärdedel av dem. Louise har utfört själva beskärningen och Mikael hjälper till, eftersom det krävs två personer för att säkerställa att arbetet är säkert. Det är ett krävande arbete. Träden är höga och gamla, det är långt att släpa stegar och utrustning och de måste stängsla ute de nyfikna korna som betar i lunden och hjälper till att hålla marken öppen. Trots det är både Mikael och Louise övertygade om att det inte finns en vackrare plats att arbeta på.
”Vi fokuserar på bevarande beskärning, vilket innebär att vi förlänger trädens livslängd och lyfter fram deras naturliga karaktär, förklarar Louise.
Varje träd betraktas som en unik individ. Hon berättar också att död ved är viktigt för den biologiska mångfalden och vi ser exempel på döda grenar som har blivit naturliga ”insektshotell”. Lunglav, en art som indikerar ett rikt växt- och djurliv, växer på vissa av träden och fladdermöss har setts i området.
Projektet synliggör äppellundens värden
Under inventeringen har Mikael och Louise identifierat 19 olika äppelsorter i lunden, däribland det lokala Noors glasäpple. Andra sorter som hittats är till exempel Grågylling, Rosenhäger, Åkerö, flera olika Astrakansorter och Louise favorit: Tersmeden. De har också stött på ett fåtal träd som ännu inte har kunnat identifieras. Skyltar kommer att sättas upp på varje träd för att visa vilken sort det är och en mer övergripande skylt kommer att ge besökare information om lundens historia och betydelse. Under året har Mikael och Louise hållit två äppelvandringar – en på våren under blomningstiden tillsammans med svenska kyrkan och en på hösten i samarbete med naturskolan. På Eda lägergårds äppelfest i höstas berättade de om äppellundens värdefulla miljö och möttes av stort intresse.
Paret har flera tankar på vad som skulle kunna göras framöver för att bevara och synliggöra äppellunden: att arrangera fler vandringar, fortsätta beskära träden och att återplantera träd för att återställa några av de ursprungliga trädraderna. Återplantering skulle dock kräva ordentliga stängsel för att de nya träden ska kunna växa sig stora. Korna äter gärna de äpplen och grenar som de kommer åt och de har även sällskap av vildsvin, hjortar och rådjur.
Mikael och Louise är båda biologer, Mikael jobbar som forskare på SLU och Louise är certifierad fruktträdsbeskärare och pomolog. Tillsammans driver paret Charlottenlunds handelsbod och musteri i Knivsta.
Läs mer om projektet här och välkommen att uppleva Noors Äppellund – en plats där natur och kultur möts.