Hållbar omställning för oss

Tiden är nu för att säkra ett gott och hållbart liv för oss och barnbarnen. Hållbarhetsspindeln är vårt verktyg för att utveckla riktigt hållbara projekt. 

Hållbarhetsspindeln

Vi anser att hållbar utveckling består av tre dimensioner: en ekologisk, en social och en ekonomisk och att ekologin är grunden för hållbar utveckling. Ekologin är avgörande, men det ska inte hindra oss från att också nå mål som innovation, välstånd och inkludering – så länge vi håller oss till ekologiskt hållbara lösningar.

Vi har prioriterat nio områden – tre ekologiska, tre sociala och tre ekonomiska. Hållbarhetsmålen är odelbara, vilket innebär att man inte kan nå ett mål på bekostnad av ett annat.

Hållbarhetsspindeln är vårt verktyg för att säkerställa att projekten som vi stöttar är hållbara på lång sikt. När ni driver och ansöker om projekt hos oss kommer ni att jobba med den.

Hållbarhetsspindelns 9 områden

Här kan du läsa mer om hållbarhetsspindelns nio områden och hur du kan jobba med dem i ditt projekt. Varje område poängsätts från -2 till +3.

+3 = stor positiv påverkan: det aktuella området genomsyrar projektet, det vill säga integreras i såväl planering som genomförande av projektet.

+2 = positiv påverkan: projektet innehåller konkreta aktiviteter som bidrar positivt till området.

+1 = viss positiv påverkan: området är beaktat i projektets planering och genomförande.

 0 = ingen påverkan (miniminivå): området är inte beaktat i projektansökan, men projektet bedöms inte bidra negativt till området.

-1 = viss negativ påverkan: aktiviteterna i projektet bedöms ha viss negativ påverkan på området. Det finns möjligheter att uppnå syfte på annat sätt.

-2 = påtaglig negativ påverkan: aktiviteterna i projektet bedöms ha påtaglig negativ påverkan på området.

Biologisk mångfald

Med biologisk mångfald menas variation på tre nivåer: landskap, arter och genetik. En mångfald av landskapstyper erbjuder livsmiljöer för en mångfald av arter och ekosystemtjänster. En mångfald av arter och sorter utgör en god källa till fortsatt genetisk växtförädling och naturmedicin. Odlade växtsorter som idag inte ger högsta skörd kan i ett framtida nytt klimat visa sig bli vinnare.

Biologisk mångfald är grunden för flera ekosystemtjänster, till exempel rening av vatten och jord, cirkulation av växtnäring, nybildning av jord, skadedjursbekämpning och pollinering. Hög biologisk mångfald är särskilt viktigt om vi vill ställa om från ett kemikaliejordbruk till ett ekologiskt jordbruk. Då måste de ”tjänster” som kemikalierna ger oss ersättas med ekosystemtjänster. Skadedjursbekämpning kan till exempel ersättas med en rik ovanjordisk fauna, till exempel jordlöpare, spindlar och nyckelpigor. Biologisk mångfald gynnar ekosystemens resiliens, det vill säga motståndskraft mot till exempel skadedjur och anpassningsförmåga till klimatförändringar.

Exempel:

  • Odla blommande växter, kultursorter och en mångfald av växter.
  • Skapa boplatser för insekter, fåglar och andra djur, till exempel insektshotell, fågelholkar och döda träd.
  • Bevara och anlägga våtmarker och dammar.
  • Handla mat som är fritt från bekämpningsmedel (t.ex. ekologiskt) och naturbeteskött.
Klimat (utsläpp av växthusgaser)

Med klimatförändringar menar vi de klimatförändringar som uppstår till följd av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, till exempel metan och dikväveoxid. Halterna av dessa gaser har under lång tid stigit till följd av mänskliga aktiviteter, främst förbränning av fossila bränslen.

FN:s klimatpanel IPCC har i en rapport från 2018 uttryckt att temperaturökningen bör stanna vid 1.5 °C, vilket betyder att utsläppen globalt måste ned till 1 ton per person och år. För Sverige innebär det en 90%-ig minskning. Redan till 2030 måste koldioxidutsläppen från fossila bränslen halveras. Sveriges regerings mål är att de inhemska utsläppen skall vara 0 år 2045, och därefter negativa, dvs ett nettoupptag av koldioxid.

Genom utbildning, innovation och efterlevnad av våra klimatförpliktelser kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda planeten. Dessa förändringar ger stora möjligheter att modernisera vår infrastruktur vilket kan skapa nya arbetstillfällen och främja välstånd över hela världen.

Exempel:

  • Minska klimatpåverkan från resor genom att till exempel åka kollektiv, ha digitala möten, samåka, använda förnybara drivmedel och stimulera till inhemsk semester.
  • Ställa om till fossilfri energi och stötta produktion av lokal, förnybar energi.
  • Välja mat med mindre klimatavtryck, till exempel mindre och bättre kött.
  • Bevara och anlägga våtmarker.
  • Utbilda och inspirera om klimatomställning.
Hållbart brukande/nyttjande av naturresurser

Allt liv på jorden, inklusive människan, är beroende av luft att andas, mark att leva på och av, samt vatten att dricka. Dessa naturresurser är viktiga att värna om och måste räcka till för både människan och allt annat liv. Vi måste bevara deras kvalitet, till exempel luftens friskhet, markens bördighet och vattnets renhet. Vi måste också säkra tillgången till resurserna, exempelvis åkermark, olika typer av vildmark och grundvatten.

Idag slösar vi mycket av de naturresurser vi använder för kläder, bostäder, teknik, möbler, inredning, fordon m.m. genom onödig konsumtion och att produkter hamnar på deponi eller bränns upp när de slängs. Vi behöver jobba med att skapa cirkulära system med återanvändning och återbruk och återskapa mer lokala kretslopp av näring så att den stannar i marken och gör åkrarna bördiga istället för Östersjön övergödd.

Exempel:

  • Ta vara på odlingsmarken och förbättra dess bördighet.
  • Minska vattenanvändningen där det är risk för brist.
  • Köpa begagnat och återbrukat istället för att köpa nytt.
  • Välja produkter som är gjorda på förnybara, giftfria material.
Lärande

Ett samhälle som präglas av lärande synsätt är mer hållbart och bättre rustat att anpassa sig efter nya förutsättningar. Därför önskar vi att de projekt som vi stöttar bidrar till ett långsiktigt lärande förhållningssätt i Upplandsbygd såväl som lärande under projekttiden.

Hos oss handlar lärande om att göra nya erfarenheter, vilket faller sig naturligt när man ska starta ett nytt projekt. Lärande handlar också om att utbyta erfarenheter, vilket man kan göra internt inom gruppen men också i möten med olika personer som på ett eller annat sätt är med i projektet eller är intresserade av projektet. Det är också bra att utbyta erfarenheter med personer som står helt utanför projektet för att bättre få en förståelse för hur projektet påverkar det omgivande lokalsamhället. Sist men inte minst är det viktigt att få tid och tillfällen att reflektera över de erfarenhetsutbyten man gjort.

Exempel 

  • Bygg in aktiviteter som möjliggör erfarenhetsutbyte och reflektion över de nya lärdomar som vunnits i projektet.
    Exempel på frågor att reflektera över: Hur har det jag har lärt mig påverkat mig? 
    Hur går jag vidare i projektet med allt nytt jag kommit till insikt om?
  • Samverka med ett studieförbund och undersök hur ni kan öka det kollektiva lärandet inom projektet med exemplevis studiecirklar eller föreläsningar.
  • Gör studiebesök hos andra föreningar, organisationer som har spännande verksamhet och lär er mer av hur de jobbar.

 

Samspel

Samspel är en ständigt pågående process och en bra förutsättning för att bygga möten och relationer mellan människor. Samspel kan ske i många olika sammanhang och miljöer. Samspel bygger på kriteriet att någon form av aktivitet överskrider gränser inom eller mellan organisationer. När ni driver projekt hos oss är samverkan ett av nyckelorden. I praktiken innebär det att ni som driver projekt ska samverka över
sektorsgränser (ideell, privat, offentlig sektor). Befinner ni er exempelvis i den ideella sektorn behöver ni hitta en samarbetspartner antingen i den offentliga eller privata sektorn.

Lokal samverkan är viktig, men glöm inte heller att det vi gör lokalt påverkar det globala. Så, tänk globalt och agera lokalt!

Exempel:

  • Sträva efter att utveckla era nätverk under projektet.
  • Skapa bra förutsättningar för bygga en gemenskap för de som deltar i projektets aktiviteter.
  • Fundera på hur ni kan inkludera fler samverkanspartners eller personer i ert projekt.

Inkludering och jämställdhet

Ett inkluderande arbetssätt innebär att alla invånare, oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, ska ha samma möjligheter att få inflytande och få tillgång till tillväxtresurser, det vill säga kan medverka och bidra på sina egna villkor. Att möjliggöra för mångfald handlar om att alla, oavsett förutättningar, ska känna sig välkomna och känna att de har möjlighet att delta i samma utsträckning som andra.

Främst handlar det om hur vi bemöter varandra och om kulturen i en arbetsgrupp, ett projekt eller på arbetsplatser. I praktiken innebär det ifall din organisation eller arbetsgrupp har en bra stämning där kollegor vågar dela med sig av sina tankar och perspektiv, där kollegor respektfullt lyssnar på idéer eller konstruktiv kritik som kan utveckla verksamheten, och där det är möjligt att ta upp och reda ut missförstånd och konflikter så snabbt som möjligt. Alla föreningar, projektgrupper och arbetsplatser bör kontinuerligt se över hur de kan främja en inkluderande och jämställd kultur. 

Exempel:

  • En bra startpunkt för förändringsarbete är att ta reda på hur det ser ut idag.  Fundera på om alla kan engagera sig hos er idag och se om ni kan få syn på några osynliga hinder?
  • Reflektera över hur ni bemöter nya personer i er organisation. Vem behöver anpassa sig och vem har en given plats i organisationen?
  • Fundera på vilka normer om hur man ska vara som finns i er organisation? Vilka riskerar dessa i så fall att stänga ute?
  • Vilka kanaler använder ni för att nå ut och informera om er verksamhet. Vilka når ni och vilka når ni inte i dessa kanaler?
Ekonomisk stabilitet

Att skapa en ekonomisk stabilitet i våra projekt handlar mycket om att hitta tillbaka till ursprunget av ordet ekonomi. Att lära sig hushålla med knappa resurser som är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi ser ekonomin som ett viktigt verktyg för att skapa bra förutsättningar för social positiv utveckling, men inom ramen för en hållbar ekologisk utveckling. Vi ser också behov av en ökad lokal ekonomi, där man i första hand i projektet försöker konsumera och producera lokalt.

Finansiell stabilitet under projekttiden: När man bedriver projekt hos oss behöver ni som projektsökande tydligt beskriva hur ni klarar likviditeten under projekttiden, t.ex. med eget kapital, eller i medfinansiering, sponsring, lån eller beräknade intäkter i projektet. Ni måste alltid ligga ute med pengar själva för att sedan få tillbaka pengar.

Finansiell stabilitet efter projekttiden: Ni som projektägare behöver ha en strategi för hur verksamheten långsiktigt efter projekttiden är tänkt att finansieras och att källan för finanserna är hållbara.

Innovation / Skapande av mervärde

Innovation är en av grundprinciperna i lokalt ledd utveckling. På vilket sätt är din idé nytänkande?

Enligt vår definition är en projektidé innovativ om den antingen är fullständigt ny och revolutionerande, eller är ny för en viss plats eller ett visst sammanhang. Innovationer kan också uppstå inom projekten av tillfällighet och som oplanerade resultat.

En innovation beskriver något som är:

  • Nytt (en produkt, tjänst eller process)
  • Nyttigt (löser en utmaning eller tillgodoser behov)
  • Kommer till nytta för många
    (har tagits i bruk eller gjorts tillgänglig för användare)
Genomförandekapacitet

Sist men inte minst kommer vår styrelse att bedöma er förmåga som projektsökande att uppfylla uppsatta mål i er ansökan. Er förmåga är samtliga resurser som finns i projektet: ekonomiska, personal, kompetens, material och övriga nödvändiga verktyg för projektet.