Hållbar omställning för oss

Med klimatförändringar menar vi de klimatförändringar som uppstår till följd av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, till exempel metan och dikväveoxid. Halterna av dessa gaser har under lång tid stigit till följd av mänskliga aktiviteter, främst förbränning av fossila bränslen.

FN:s klimatpanel IPCC har i en rapport från 2018 uttryckt att temperaturökningen bör stanna vid 1.5 °C, vilket betyder att utsläppen globalt måste ned till 1 ton per person och år. För Sverige innebär det en 90%-ig minskning. Redan till 2030 måste koldioxidutsläppen från fossila bränslen halveras. Sveriges regerings mål är att de inhemska utsläppen skall vara 0 år 2045, och därefter negativa, dvs ett nettoupptag av koldioxid.

Genom utbildning, innovation och efterlevnad av våra klimatförpliktelser kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda planeten. Dessa förändringar ger stora möjligheter att modernisera vår infrastruktur vilket kan skapa nya arbetstillfällen och främja välstånd över hela världen.

Allt liv på jorden, inklusive människan, är beroende av luft att andas, mark att leva på och av, samt vatten att dricka. Dessa naturresurser är viktiga att värna om och måste räcka till för både människan och allt annat liv. Vi måste bevara deras kvalitet, till exempel luftens friskhet, markens bördighet och vattnets renhet. Vi måste också säkra tillgången till resurserna, exempelvis åkermark, olika typer av vildmark och grundvatten.

Idag slösar vi mycket av de naturresurser vi använder för kläder, bostäder, teknik, möbler, inredning, fordon m.m. genom onödig konsumtion och att produkter hamnar på deponi eller bränns upp när de slängs. Vi behöver jobba med att skapa cirkulära system med återanvändning och återbruk och återskapa mer lokala kretslopp av näring så att den stannar i marken och gör åkrarna bördiga istället för Östersjön övergödd.

Exempel:

• Ta vara på odlingsmarken och förbättra dess bördighet.
• Minska vattenanvändningen där det är risk för brist.
• Köpa begagnat och återbrukat istället för att köpa nytt.
• Välja produkter som är gjorda på förnybara, giftfria material.

Ett samhälle som präglas av lärande synsätt är mer hållbart och bättre rustat att anpassa sig efter nya förutsättningar. Därför önskar vi att de projekt som vi stöttar bidrar till ett långsiktigt lärande förhållningssätt i Upplandsbygd såväl som lärande under projekttiden.

Hos oss handlar lärande om att göra nya erfarenheter, vilket faller sig naturligt när man ska starta ett nytt projekt. Lärande handlar också om att utbyta erfarenheter, vilket man kan göra internt inom gruppen men också i möten med olika personer som på ett eller annat sätt är med i projektet eller är intresserade av projektet. Det är också bra att utbyta erfarenheter med personer som står helt utanför projektet för att bättre få en förståelse för hur projektet påverkar det omgivande lokalsamhället. Sist men inte minst är det viktigt att få tid och tillfällen att reflektera över de erfarenhetsutbyten man gjort.

Exempel 

• Bygg in aktiviteter som möjliggör erfarenhetsutbyte och reflektion över de nya lärdomar som vunnits i projektet.
  Exempel på frågor att reflektera över: Hur har det jag har lärt mig påverkat mig?  Hur går jag vidare i projektet med allt nytt jag kommit till insikt om?
• Samverka med ett studieförbund och undersök hur ni kan öka det kollektiva lärandet inom projektet med exemplevis studiecirklar eller föreläsningar.
• Gör studiebesök hos andra föreningar, organisationer som har spännande verksamhet och lär er mer av hur de jobbar.

Samspel är en ständigt pågående process och en bra förutsättning för att bygga möten och relationer mellan människor. Samspel kan ske i många olika sammanhang och miljöer. Samspel bygger på kriteriet att någon form av aktivitet överskrider gränser inom eller mellan organisationer. När ni driver projekt hos oss är samverkan ett av nyckelorden. I praktiken innebär det att ni som driver projekt ska samverka över
sektorsgränser (ideell, privat, offentlig sektor). Befinner ni er exempelvis i den ideella sektorn behöver ni hitta en samarbetspartner antingen i den offentliga eller privata sektorn.

Samverkan kan ske på olika nivåer. Nedan illustrerar vi olika sätt att ha samverkan på (klicka på bilden för att förstora den). Bilden visar även på vilket sätt man blir inkluderad i t.ex ett projekt. Bilden kallas för ”deltagartrappan” och det är bra om ni analyserar på vilket sätt ni inkluderar och samverkar med olika personer och organisationer i ert projekt. På vilket trappsteg befinner ni er? Och framför allt, vilket trappsteg VILL ni vara på?

Läs mer om deltagartrappan här

Exempel:

• Sträva efter att nå så högt upp i deltagartrappan som möjligt vad gäller samverkan i ert projekt
• Sträva efter att utveckla era nätverk under projektet.
• Skapa bra förutsättningar för att bygga en gemenskap för de som deltar i projektets aktiviteter.
• Fundera på hur ni kan inkludera fler samverkanspartners eller personer i ert projekt.

Ett inkluderande arbetssätt innebär att alla invånare, oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, ska ha samma möjligheter att få inflytande och få tillgång till tillväxtresurser, det vill säga kan medverka och bidra på sina egna villkor. Att möjliggöra för mångfald handlar om att alla, oavsett förutättningar, ska känna sig välkomna och känna att de har möjlighet att delta i samma utsträckning som andra.

Främst handlar det om hur vi bemöter varandra och om kulturen i en arbetsgrupp, ett projekt eller på arbetsplatser. I praktiken innebär det ifall din organisation eller arbetsgrupp har en bra stämning där kollegor vågar dela med sig av sina tankar och perspektiv, där kollegor respektfullt lyssnar på idéer eller konstruktiv kritik som kan utveckla verksamheten, och där det är möjligt att ta upp och reda ut missförstånd och konflikter så snabbt som möjligt. Alla föreningar, projektgrupper och arbetsplatser bör kontinuerligt se över hur de kan främja en inkluderande och jämställd kultur. 

Exempel:

• En bra startpunkt för förändringsarbete är att ta reda på hur det ser ut idag.  Fundera på om alla kan engagera sig hos er idag och se om ni kan få syn på några osynliga hinder?
• Reflektera över hur ni bemöter nya personer i er organisation. Vem behöver anpassa sig och vem har en given plats i organisationen?
• Fundera på vilka normer om hur man ska vara som finns i er organisation? Vilka riskerar dessa i så fall att stänga ute?
• Vilka kanaler använder ni för att nå ut och informera om er verksamhet. Vilka når ni och vilka når ni inte i dessa kanaler?

Att skapa en ekonomisk stabilitet i våra projekt handlar mycket om att hitta tillbaka till ursprunget av ordet ekonomi. Att lära sig hushålla med knappa resurser som är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi ser ekonomin som ett viktigt verktyg för att skapa bra förutsättningar för social positiv utveckling, men inom ramen för en hållbar ekologisk utveckling. Vi ser också behov av en ökad lokal ekonomi, där man i första hand i projektet försöker konsumera och producera lokalt.

Finansiell stabilitet under projekttiden: När man bedriver projekt hos oss behöver ni som projektsökande tydligt beskriva hur ni klarar likviditeten under projekttiden, t.ex. med eget kapital, eller i medfinansiering, sponsring, lån eller beräknade intäkter i projektet. Ni måste alltid ligga ute med pengar själva för att sedan få tillbaka pengar.

Finansiell stabilitet efter projekttiden: Ni som projektägare behöver ha en strategi för hur verksamheten långsiktigt efter projekttiden är tänkt att finansieras och att källan för finanserna är hållbara.

Sist men inte minst kommer vår styrelse att bedöma er förmåga som projektsökande att uppfylla uppsatta mål i er ansökan. Er förmåga är samtliga resurser som finns i projektet: ekonomiska, personal, kompetens, material och övriga nödvändiga verktyg för projektet.