Upplandsbygd har glädjen att leda ett internationellt samarbetsprojekt som heter Resilient Rural Areas. Projektet syftar till att stärka motståndskraften i mindre landsbygdsorter genom att utveckla lokalt anpassade strategier för krisberedskap, hållbarhet och samarbete. Genom utbildningar, workshops och lokala utvecklingsprocesser får invånare, föreningar, företag och andra lokala aktörer verktyg för att skapa resilienta och långsiktigt hållbara bygder. Under projektets första halvår har lokala ledare och utvecklingsaktörer i nio bygder påbörjat arbetet med att planera en process för att kunna ta fram smarta och hållbara strategier för sina bygders framtid. En viktig del av projektet är att hjälpa bygderna att analysera sina förutsättningar och identifiera framtida utvecklingsmöjligheter. Under första halvåret har ledarskapsutbildningar och SWOT-analyser genomförts. Genom analyserna har de deltagande bygderna kartlagt sina styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar som underlag för framtida smarta strategier.
Nio deltagande bygder
I Upplandsbygd deltar tre bygder i projektet, där varje område arbetar med ett tema som utgår från lokala behov och framtidsutmaningar.
I Harg i Östhammars kommun ligger fokus på att utveckla en smart strategi för ökad krisberedskap i bygden. Arbetet handlar om att stärka lokalsamhällets förmåga att hantera kriser och störningar genom ökad samverkan, lokal kunskap och nya lösningar som kan bidra till ökad trygghet och beredskap. Drivande föreningar i processen är Sanda bygdegård och föreningen Projekt Aktivera Östhammar. På Vallentunas landsbygder arbetar deltagarna med att ta fram en smart strategi för ökad lokal matproduktion och konsumtion. Målet är att stärka lokala livsmedelskedjor, öka tillgången till närproducerad mat och skapa bättre förutsättningar för producenter och konsumenter att mötas lokalt. Drivande aktörer i processen är föreningen Mat och Smaker i Norra Stockholm och Langhard Lantbruk. I Lagga i Knivsta kommun fokuserar arbetet på att utveckla en smart strategi för främjad gemenskap och samverkan. Genom att stärka nätverk, mötesplatser och samarbete mellan föreningar, företag och invånare vill bygden skapa ökad delaktighet och ett starkare lokalsamhälle. Drivande förening är Eda lägergård. Trots att bygderna arbetar med olika teman finns en gemensam ambition att stärka den lokala utvecklingskraften och skapa långsiktigt hållbara lösningar utifrån varje bygds unika förutsättningar.
I leaderområdet Partnerība laukiem un jūrai Lettland deltar bygderna Jaunsāti, Zentene och Smārde i projektet. Under det första halvåret har arbetet fokuserat på att utbilda lokala ledare och genomföra SWOT-analyser som ska ligga till grund för bygdernas framtida Smart Village-strategier. Två SWOT-analyser har redan genomförts och ytterligare analyser planeras under året. Genom analyserna kartläggs bygdernas styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar för att skapa en tydlig bild av vilka utvecklingsinsatser som är mest relevanta för respektive område. De lokala ledarna i Jaunsāti, Zentene och Smārde har visat stort engagemang i processen och ett starkt intresse för att utforska hur smarta lösningar kan bidra till landsbygdernas utveckling. Fokus ligger bland annat på att stärka lokal service, öka invånarnas delaktighet och skapa nya möjligheter för samverkan mellan föreningar, företag och offentliga aktörer.Målet är att skapa långsiktigt hållbara lösningar som stärker bygdernas attraktionskraft, motståndskraft och förmåga att möta framtidens utmaningar.
I leaderområdet Pajūrio kraštas i Litauen har flera spännande utvecklingsidéer identifierats genom arbetet med Smart Village-strategierna.
I byn Brožiai finns ett starkt lokalt ledarskap och erfarenhet från flera tidigare utvecklingsprojekt. Här diskuteras bland annat hur lokala livsmedelskedjor kan stärkas genom smarta växthus, där lokala producenter kopplas samman med restauranger. Även lösningar inom akvaponik och hållbar matproduktion undersöks. I området Priekulė och Smilgynai ligger fokus på social innovation. Här utvecklas idéer om hur verksamheter för äldre kan bli mer digitala och tillgängliga. Diskussioner förs även kring utveckling av sociala transportlösningar som kan underlätta vardagen för invånare med begränsad tillgång till service.I Dreverna och Svencelė, som är ett välkänt område för kitesurfing och naturturism, undersöks möjligheterna att utveckla besöksnäringen ytterligare. Förslag som lyfts fram inkluderar nya servicetjänster för besökare, caféverksamhet, mindre spa-anläggningar och sociala företag som kan bidra till lokal sysselsättning och attraktionskraft.
Gemensam studieresa och erfarenhetsutbyte i september
Projektet genomförs i nära samverkan mellan tre leaderområden i Sverige, Litauen och Lettland. Genom samarbetet får deltagarna möjlighet att lära av varandras erfarenheter och inspireras av olika lösningar på gemensamma utmaningar, samtidigt stärks kontakterna mellan landsbygderna, vilket skapar möjligheter för framtida samarbeten även efter projektets slut. Det internationella perspektivet bidrar till nya idéer inom områden som hållbarhet, lokal service, digitalisering, social innovation och krisberedskap. I september kommer lokala ledare från samtliga nio bygder att mötas i Upplandsbygd och dela med sig av sina erfarenheter till varandra och göra många spännande besök i vårt område. Vi ser fram emot att dela med oss mer om vad som händer i höst.
Detta projekt är finansierat av Svenska Institutet.
